I onsdags eftermiddag hade jag ett fruktansvärt jobbigt och känslomässigt (privat) möte. Inte direkt om mig men ändå som jag påverkas av. Efteråt tog jag bilen ner på stan, gick in på favoritcaféet Tant Anci och köpte med mig te i min take away-mugg och en cookie. Satte mig i bilen och körde ner till Bollnäs, till min Lotta ❤️ igår (torsdag) körde vi till Dalarna och träffade hennes mamma. Och svängde förbi Lottas stuga som låg helt magiskt precis vid en sjö.
I bilen på väg hem brast det för mig och tårarna kom. Över de senaste dagarna, veckorna, åren. Och över att vissa grejer kommer jag behöva förhålla mig till i många år framöver, utan att jag kan göra så mycket för att påverka. (Eftersom det inte är direkt mig det handlar om vill jag – än så länge – inte skriva ut exakt vad det handlar om)
När vi kom hem till Lotta igen var vi båda så trötta. Värmde gårdagens rester till middag och tog ett glas vin, sen blev det tidig kväll. Och lång sovmorgon idag. Nu blir det lugnt tempo i två dagar, sen åker jag hem på söndag och är med barnen ❤️ och sen åker jag iväg igen, med jobbet till Stockholm, måndag-onsdag. Daniel jobbar skift och barnen ska vara med min mamma. Efter midsommar har jag en vecka kvar med jobb, sen väntar sommaren – ledig med barnen och med ambitionen att jobba i alla fall lite de dagar jag inte är med dom. Har gjort en plan över vad jag vill hinna med och den känns helt ok. Men är också beredd på att behöva lyssna in kroppen och vara helt ledig. Får se hur det går.