Nyklippt

Lite slöseri att gå och klippa sig och bli piffad och sen bara vara hemma hela kvällen, själv med Oskar dessutom då Daniel är på julbord!

Gillar min sidecut ja! Men att spendera kvällen med lilla godbiten är inte heller helt fel ❤️

img_0428

Annonser

Idag har vi julpyntat, och jag är så löjligt tacksam över att vår Oskar är med oss i år. Att vi får fira jul tillsammans! (Förhoppningsvis, om inget galet oförutsett skulle hända. Vågar aldrig ta för givet!) Precis vad jag önskade när vi skrev våra ”nyårsförhoppningar” förra året ❤️ (varje nyår sen ett par år tillbaka skriver vi vad vi hoppas/önskar/tror om det kommande året, var för sig, och kommande nyår läser vi varandras och skriver nya! Hittills har det mesta blivit som vi hoppats på..!)

Helgen.

Haft en fin helg! I fredags kunde vi för en gångs skull se Idol när det sändes (vi ser nästan allt vi följer på play) då Oskar hade en snabb nattning. I lördags var det dop på dagen och på kvällen gick jag och Malin ut, firade in hennes födelsedag! Det var jäkligt längesen jag var ut så det var kul, och blev en bra kväll! Daniel var förvarnad om att jag hade tänkt sova bort hela söndagen så han fick börja fars dag med att vara pappa fullt ut. Typiskt nog så vaknade Oskar till redan vid 4 och somnade inte om, trots att han åt, vilket brukar få honom att somna om om han vaknar lite tidigt! Så de fick en extremt tidig start, när jag bara hade sovit nån timme, hehe. Och det var jäkligt skönt och välbehövligt med sovmorgon, lyckades sova till 11 och det kändes fullt tillräckligt! Sen tog vi en promenad i det fina vintervädret, åkte till Daniels föräldrar och firade fars dag, och sen åkte jag och Oskar till mamma och Gunnar en sväng och passade på att träffa Alex, Björn och lilla Vincent! Fin dag, fin helg. Och jag älskar de här stunderna på kvällen när både Oskar och Daniel sover bredvid mig, jag läser ikapp ett gäng bloggar och sen lite bok innan jag släcker. Så mysigt med egentid men ändå få vara så nära lilla familjen! Höra Oskars små snusande andetag och försöka ta in den starka lyckan över att få vara hans mamma ❤️

Imorgon jobbar Daniel och jag har inget alls planerat. Ser fram emot en lugn dag hemma, med promenader och lek och gos! Ska se till att lägga telefonen i nåt annat rum större delen av tiden så att jag kan känna mig helt närvarande, det gör stor skillnad och jag vet att jag känner mig mer lugn och ”här och nu”. Ändå är det svårt att låta bli att ha den på max en armlängds avstånd! Men imorgon ska jag låta bli.

Fan jävla helvetes skit.

Alltså va… Jag vaknade när Daniel kom hem nu på morgonen efter nattens jobb, jag gjorde tumme upp/tumme ner för att fråga hur det gått i valet. Han gjorde tumme ner. Jag trodde att han skojade och skulle ändra till två glada tummar och säga typ Klart Hillary vinner! Men nej.

Det är sällan jag får fysiska reaktioner på nyheter, men nu har jag ont i magen, mår illa och vill bara gråta. Att en man som sagt så många sjuka saker och betett sig så kränkande, faktiskt ser ut att kunna bli PRESIDENT I USA?! Det är ju helt jävla bisarrt. Vad är det för sjuk värld vi lever i? Även om många tycker att det är befriande med någon utanför ”etablissemanget”, ser de inte genom hans tomma löften? Hur kan det ens vara ok att komma undan med så mycket SKIT som han sagt? Och även om mycket av hans eventuella vinst är tack vare att han kommer från ett helt annat håll och att folk ser det som en styrka – som företagsledare och inte politiker – så undrar jag om det hade blivit samma resultat om det var en annan man han stod mot. För att världen är så sjuk och dömer kvinnor hårdare. Att det hade varit ”lättare” för de som tvekat att rösta på en man för att det är mindre av ett ställningstagande. Eller om det är hennes gedigna politiska bakgrund, som ju är hennes styrka i mångas ögon men som ju många också är kritiska mot då de vill ha nåt annat, nåt ”äkta”, som är den största orsaken till att hon kanske inte vinner…

Fy fan. Ligger här i mörkret med min sovande familj runt mig. Trygg. Men hur trygg kommer vardagen bli för de kvinnor och minoriteter som Trump så öppet kränkt i sina tal? Även om han inte själv kommer kunna ta alla beslut så kommer ju den styrande kulturen och inriktningen bli något helt annat…

Och jag undrar om han har självinsikt nog att känna av lite ”impostor syndrome” och vara rädd för att bli avslöjad som en bluff, att känna att man inte är värd att vara där man är (som många med minsta lilla ansvar eller framgång känner). Eller om det är som det står i länken, att det är de som är de riktiga bluffarna som inte har dessa tankar..:


(Visserligen från en blogg som stavat ordet fel men som ändå fångar rätt bra vad det handlar om)

Helvete.

Ger en tanke

Häromdagen när jag gick och handlade fick man ett ljus från Svenska Kyrkan, av några som stod utanför. För att kunna tända och tänka på någon som gått bort, såhär i Allhelgona-helgen. Jag tog ett ljus men har redan stearinljus hemma då jag har en sån ljusstake på köksbordet (annars har jag bara för värmeljus), som jag ärvt av min gammel-mormor Linnéa, som hör till en fin servis med linnea-blommor (har fått mitt andranamn från henne). Så ofta som möjligt (särskilt nu när det är mer mörkt) försöker jag tända det ljuset, till frukost eller middag, och jag gillar att hon liksom finns med mig på ett sätt. Men nu när jag hade fått det här ljuset blev det att jag tänkte lite extra, på henne och andra.

Gammel-mormor dog när jag gick på gymnasiet, 2002 måste det ha varit, och skulle snart fylla 101(!!). Hon bodde hemma i sin lägenhet på Alnö (med hemtjänst såklart) tills hon var 99 och var överraskande klar i huvudet nästan in i det sista. Jag har bara fina minnen av henne, av besök i lägenheten när vi var små, detaljer som små glasfigurer som hon hade i lägenheten, virkade filtar, köksinredning… och jag är imponerad över hur ändå pigg och med hon var så länge, även om hon såklart var gammal och skröplig. 

Farmor gick bort några år tidigare. Hon bodde i Bollnäs, i samma hus där pappa växte upp, blev 96 och bodde hemma fram till sina sista veckor då hon låg på sjukhus. Nu som vuxen har jag förstått, efter att pappa har berättat, att hon nog haft ett rätt hårt liv då min farfar dog när pappa var i tonåren… men hon kämpade på bra och hade bland annat en egen kiosk där hon jobbade även efter pensionsåldern! Av henne har jag också bara fina minnen, hur vi lekt i hennes trädgård, alltid fikat gott hembakt fikabröd och hennes särskilda bröd, och hur hon svarade med sitt telefonnummer när man ringde dit (10168).

Min morfar dog för bara några år sedan så han är den jag haft kontakt med som vuxen. Han har bott här i stan och jag har träffat honom relativt ofta de här åren som jag bott hemma, och har såklart många minnen av honom också, från barndomen och nu som vuxen. Vi har väl aldrig haft nån väldigt nära relation, men jag har alltid brytt mig om honom, och han var alltid noga med att säga hur stolt han var över alla oss barnbarn. Det känns tråkigt att han aldrig hann träffa Oskar eller ens fick veta att jag var gravid – så många gånger som han frågat oss om när vi ska ha barn, och berättat för Daniel om knep från hans tid! 

Min mormor dog när jag bara var 11 månader, och jag kommer alltid önska att jag hade fått lära känna henne. Jag försöker se till att prata med mamma om henne istället, för att i alla fall få en bild av vem hon var.

Sen natt

Malin har varit här ikväll och det var så mysigt, som alltid! Vi såg Idol, och när Daniel som ska upp tidigt och jobba imorrn hade lagt sig så satt vi kvar i soffan och pratmaraton var ett faktum – som alltid när vi ses! Älskar’t. Plötslig såg Malin att klockan var ett, och ingen av oss kan ju inte direkt bestämma att vi ska sova halva dagen, hehe, så då fick det bli gonatthejdå. Men jag är glad över att vi har varandra och håller kvar i varandra efter alla dessa år, sen vi var fem och lärde känna varandra på dagis! Nu har hon en egen femåring och vi har två småttingar som kommer få växa upp tillsammans. Livet ❤️

Första gången Malin och Oskar träffades! ❤️

Jag borde egentligen släcka nu men det är mysigt att ligga här i nattens tystnad med Oskar bredvid mig, läsa lite bloggar och sen lite bok tills jag inte orkar hålla ögonen öppna. Kommer inte vara lika kul imorrn men får försöka vila när Oskar sover. Himla fin kväll i alla fall!

Breakfast for champions 

Imorse började vi med en riktig superfrukost: pocherade ägg, smoothie, juice och te/kaffe. 


Lite mindre harmoniskt vid bordsänden, haha

Vi behövde ladda upp inför vår stora städdag, som vi hade bestämt att det var dags för. Det eh är inte så ofta det blir av, särskilt nu sen Oskar kommit, utan det blir mer att vi tar det värsta vid behov, men då är det också rätt skönt när vi till slut tar tag i det. Vi är ju inte lika effektiva nu när vi har lillen att hålla koll på, men vi fick till en bra uppdelning idag då vi delade upp det så att jag började städa och Daniel var med Oskar, och sen bytte vi av. Och med Queen på hög volym så gick det bra!
Men sen kom bakslaget i form av migrän när vi åt lunch. Suck! Men nu kan det ha att göra med att det är en viss tid på månaden… och jag kanske har hittat ett sätt nu som hjälper. Dels tar jag medicin dagligen som ska verka i förebyggande syfte, och det minskar antalet anfall jag får, men tar inte bort helt. Men senast hos läkaren fick jag en vid-behov-medicin som jag ska ta när anfallet kommer, och det verkar också hjälpa på så sätt att jag mest på får lätt huvudvärk, istället för rejält ont i huvudet, illamående och allmän mår-inte-bra-känsla. Så efter att ha vilat en stund men inte kunnat somna gick jag upp och tog en alvedon, och känner mig helt okej nu, under omständigheterna. Lite tung i huvudet, men stor skillnad mot för hur jag brukar må. Sen gillar jag inte att stoppa i mig mediciner egentligen, men, jag gillar ju inte att må dåligt heller… och så länge jag inte hittar nåt tydligt mönster av orsaker som jag kan förebygga så känns det här som rätt väg att gå, just nu.

Nu är Daniel ute på promenad med Oskar, jag har tänt en brasa i kaminen och ska gå igenom lite bilder från kameran till datorn. Lagom aktivitet!